En skiva pata negra
2 september 2008
Jag sneddar över Fredhällsparken. Det luktar gräs och jag inser vilken storstadsråtta jag är eftersom jag alltid får känslan av att komma ut på landet när jag tar tunnelbanan två stationer bort från Fridhemsplan. I väskan har jag två saker jag vanligtvis inte bär omkring på. Det första är en Blok. En bloggbok. Det andra är en skiva serranoskinka av patanegrakvalitet á 2000 kronor kilot inlindad i en vit servett. Bloken är skriven av Maria Agrell, utlandssvensk i Barcelona, som just varit på mitt jobb och inspirerat oss inför vår kommande företagsresa till Kataloniens huvudstad. Tvåtusenkronorskinkbiten är till mannen, en rest från serranoskinkaprovsmakningen Maria hade med sig.
Maria har ben som räcker upp till himlen och är skitrolig. Hon berättar om hur det är att vara invandrare i Spanien. Eller inte ens Spanien. Katalonien. Hela föreläsningen tänker jag att jag vill bli bästis med henne. Det är ingen idé att försöka återberätta vad hon sa. Läs istället på www.agrell.com!
Det var den finaste komplimangen jag fått så länge jag kan minnas. Den publicerar jag genast på min blogg. Totalt ogenerat.