I min lilla, lilla värld av blommor

Standard

Jag fastnar framför Rännstensungar som går som matiné på ettan. Cornelis Vreeswijks ögon och den raspiga rösten, det är klart att många kvinnohjärtan blev krossade. I slutscenen när Ninni reser sig ur sin rullstol och går, då strömmar tårarna längs mina kinder och min redan snoriga näsa rinner ännu mer. I min lilla, lilla värld av blommor. Jag är verkligen löjligt sentimental.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s