Min första dagislämning

Standard

Idag har jag lämnat Alva på dagis för första gången. Mannen har ju ansvarat för inskolningen. Min dagisdotter. En liten galonklädd tjej med toppluvan på svaj som springer omkring i parken strax nedanför dagiset. Fröken som lyfter upp henne i gungan. Jag pussar kinden som är sval av frisk luft, vinkar hej då. Sen går jag. Ingen gråt i nacken. Mannen jobbar sin första dag efter pappaledigheten så jag hämtar också. Den här veckan går barnen mellan 9 och 15. Sista inskolningsveckan. Jag kliver in på dagiset. Dottern ser mig. Och rusar glatt fram och lägger sina små armar runt min hals. Sen hastar hon vidare till leken. Det märks att hon trivs. Hon vinkar och säger hej då till alla. På med stövlar, tröja, fleeceställ, regnbyxor och regnjacka. Så går vi hem tillsammans.

Annonser

4 responses »

  1. Tänk att gullungen är så stor nu. Längtar så efter henne. Viggo säger ofta att han vill åka till Alva (det där med avståndet är nog inte helt solklart ännu). Love you!

  2. Så skönt att det går bra att lämna! I två års tid hade jag en gråtande son. Konstant kris vid lämning. Har själv gråtit många tårar i bilen kan jag säga. Därför blir jag glad när jag läser om Alvas och din lämning, sådär vill man ju att det ska vara. En harmonisk start på dagen för er båda! Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s