En litet nedslag i vardagen

Standard

Solen lockar och drar. Vi hämtar storasyster på dagis och tillbringar kvällarna i parken. Bloggtorka. Jag får dåligt samvete för att jag lämnat så många skrivna minnen till Alva från hennes första månader och så få till Edith. Men skrivlustan vill inte riktigt infinna sig. Min fina dotter, här kommer i alla fall några rader till dig.

Du är en ljuvlig snart tremånadersbebis och jag njuter av varje andetag med dig. Vi sover tillsammans, du strax bredvid. Jag lyssnar på dina sovljud. Du skrattar högt och pratar. Älskar att möta pappas, mammas och storasysters blick. Då tindrar ögonen som stjärnor. När du är hungrig eller trött gråter du argt. Vi turas om att bära och vyssja. Storasyster kramar och pussar flitigt, ibland lite för ivrig, då säger jag fy, fy och blir en lejoninna som vill skydda minstingen i familjen. Vi är så glada att du kommit till oss och ser fram emot att lära känna dig.

Annonser

One response »

  1. Tittar in här varje dag och saknar de dagliga uppdateringarna men förstår att du inte har samma ork. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s