Monthly Archives: juni 2010

Svar på tal

Standard

Alva och jag har gått ut i sommarkvällen för att köpa yoghurt. Utanför affären står ett gäng i 20-årsåldern. Äldsta dottern ställer sin favoritfråga i tur och ordning:
– Vad heter du?
Ungdomarna svarar vänligt på frågan. Nästa fråga är lite klurigare.
– Varför heter du det?
– Jag vet inte, svarar den tillfrågade och frågar slugt tillbaka:
– Varför heter du Alva?
Och se, dottern har minsann svar på tal:
– För att min mamma och pappa tycker att Alva är ett fint namn.

Pratsam

Standard

Edith är en pratsam bebis. Hon konverserar gärna med mamma, pappa, storasyster och dockor och nallar som placeras på strategiskt avstånd. Yngsta dottern har ett brett register av ljud med några toner så höga att hon nog slår självaste Pernilla Wahlgren på fingrarna. Det är inte illa.

Mammig midsommarhelg

Standard

Det är midsommar. Vi åker till vänner som har sommarhus i Grisslehamn. Sillunch med utsikt över havet och Ålandsbåtarna som glider in mot hamn. Dans kring stången. Mannen och Alva far runt som små grodor. Barnen åker skrinda från festplatsen. Solen har bestämt sig för att göra ett ovanligt, längre besök denna midsommarafton. Alla somnar småningom gott i Roslagens famn.

På midsommardagen åker vi hem igen. Jag kör. En halvtimme från Stockholm börjar Edith storgråta. En ihärdig, hjärtskärande gråt som alltid får mammahjärtat att värka. Storasyster försöker få slut på gråten med lite olika metoder:
– Lilla, lilla Edith! Så ja, så ja, lilla gumman.
– Tyst Edith! Jag får ont i öronen!
Väl hemma skyndar jag mig att plocka upp den lilla i famnen. Hon tystnar omedelbart. Rödgråtna ögon och stilla hulkningar, men inga mer tårar.

Senare på kvällen är det min tur att lägga Alva. Mannen tar lillasyster. Det dröjer inte länge innan gråten accelererar. Till slut ger mannen upp. Jag tar Edith i famnen. Och se. Vår minsting kurar ihop sig i min famn och slutar gråta.

Vår lilla knappt fyramånadersbebis har blivit mammig.

Syskonskoj

Standard

Edith sitter i mitt knä med blicken stadigt fäst på storasyster som sitter bredvid. Plötsligt kastar sig Alva bakåt i soffan. Edith skrattar så hon kiknar. Äldsta dottern är snabb att registrera succétilltaget och gör om proceduren. Hon flinar mot sin lillasyster och kastar sig bakåt med resultatet att min 3,5-månaderstjej skriker av skratt. Så där håller de på en lång stund. Jag skrattar med och känner hjärtat svälla vid åsynen.

En finurlig plan

Standard

Det är läggdags. Alva och jag ligger i sängen och läser. Då kommer dottern på en finurlig plan.
– Mamma, jag vill sova hos grannen!
– Jaha. Men är det inte mysigare här hos oss?
– Näää, jag vill sova hos grannen. Snälla?
– Grannen vill nog ha sin säng för sig själv.
– Men mamma, vi kan väl fråga?

Det funkar!

Standard

Jag minns när vi försökte ge Alva flaskan. Hon vägrade. En enda gång åt hon bröstmjölk ur flaska. Då blev vi exhalterade. Nu är saken biff! Men inte. Det hände aldrig igen. Nu försöker vi med lillasyster. Jag pumpar och låter mannen mata. Efter lite snuttande tar hon ett rejält tag om sugproppen äter upp mjölken. Kvällen efter försöker vi igen. Till att börja med går det lite trögt. Kanske är hon inte tillräckligt hungrig. Men när jag försöker en stund senare tar hon nöjt flaskan och klunkar i sig innehållet. Återigen fick jag bevisat. Edith är en egen liten person med alldeles egna egenheter.