Sötast

Mamma har ställt till med stort släktkalas i Espevik. Från alla håll strömmar syskon och kusiner med barn och barnbarn i släptåg. Minnen från förr och nu delas. Kakor äts. Skratt och så den där märkliga känslan av att höra ihop trots att många av oss knappt känner varandra. Som sig bör på släktkalas springer barnen runt, buffas, tjoas, stojar och finner nya vänner, om inte för livet så åtminstone för kvällen. Alvas kusin Viggo som är fem år har flera unga damer som svärmar kring honom. När kvällen kommer kan Viggos pappa inte motstå att lite retfullt fråga:
– Vem tyckte du var sötast av tjejerna?
Viggo  funderar lite.
– Ingen speciell tror jag.
– Ingen?
– Nä, jag kan inte komma på någon som är sötast.
Viggos pappa breddar perspektivet lite.
– Men hemma då. Vem av tjejerna är sötast hemma?
Viggo funderar lite till men kan fortfarande inte komma på någon speciell. Men så skiner han upp.
– Jo, en kommer jag på i så fall!
– Vem då? frågar Viggos pappa nyfiket.
– Mormor!