Tidens gång

Standard

Ediths näsa vilar i min halsgrop. Hennes mage mot min. Djupa, lugna andetag från min lilla som nyss var vaken i spjälsängen men som somnat om i min famn. Vi sitter i soffan. Länge, länge sitter vi så. Ella Fitzgeralds röst bäddar in oss i nostalgi. Nyss var Edith en nyfödd bebis. Snart är hela föräldraledigheten förbi.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s