Mannen och Alva sover i vår säng. Edith och jag sover i Alvas säng. Vi ligger nära under varsitt täcke. Varje morgon möts jag av yngsta dotterns underbara leende och förtjusta gurglanden. Min fina bebis äter ordentligt, sover ordentligt och däremellan pratar vi och kelar. Sju veckor gammal är dagarna med Edith ljuvliga.
Vi promenerar genom parken på väg till dagis. Dottern och jag småpratar lite som vi brukar göra.
– Idag kommer en kompis till mamma och hälsar på.
– Får jag följa med?
– Nä, du ska ju vara på dagis med dina kompisar och jag ska vara hemma med min kompis.
Alva funderar lite. Sen skiner hon upp.
– Mamma, ni kan få leka i mitt rum!
Alva och jag är på väg till dagis. Plötsligt utbrister dottern:
– Mamma, jag tycker om hela pappa!
Jag sällskapar med Alvas dagiskompis mamma. Familjen har nyligen fått utökning med ett syskon. Mamman beklagar sig lite över kaoset som familjen befinner sig i och lasset hon får dra medan hennes man jobbar.
– Ibland känns det som att jag har tre barn därhemma, fräser hon.
Alva, Edith och jag morgonmyser i soffan. Mannen sover.
– Å vad mysigt jag har med min två barn, säger jag och kramar äldsta dottern extra hårt.
– Vet du älskling, mamma har ju två fina barn och det är ju du och Edith!
Dottern ser fundersam ut.
– Men mamma, du har ju ett barn till!
– Har jag?
– Ja, ett barn som heter pappa.
Mannen är på konferens med övernattning. Jag ska ha båda barnen själv över natten för första gången. Edith är världens snällaste bebis. Hon sover gott i sin vagn medan jag hämtar storasyster på dagis, hon tittar storögt från babysittern medan Alva och jag gör pannkakor och lika storögt från babyskyddet när äldsta dottern badar skumbad. Sen somnar hon i mammas famn lagom till Alva ska lägga sig. Jag lägger Edith i mannens och min säng och kryper upp med min 2,5-åring i hennes säng. Där läser vi senaste numret av Bamse för de yngsta som handlar om Lille Skutt och morotstjuven. Men just som vi läst klart och ska släcka lampan anser yngsta dottern att hon anpassat sig tillräckligt för kvällen. Inifrån mannens och mitt sovrum hörs ljudlig bebisgråt.
– Alva, stanna här i din säng. Jag ska bara natta om lillasyster. Jag kommer alldeles strax, säger jag optimistiskt och smiter in till sovrummet bredvid.
Men nu vill Edith inte alls sova längre. Jag vyssar och lirkar med nappen.
– Mamma! Mamma! Mamma kom nu! Kom nu då! hojtar Alva.
– Jag kommer, ropar jag så tyst jag kan för att inte störa den lilla.
Tillslut tröttnar storasyster och kommer intassande.
Till höger om mig ligger Edith i en liten ”säng-i-sängen”-anordning. Till vänster finns en trång plats mellan mig och väggen. Jag beordrar Alva att krypa upp där och vara stilla.
– Kan du ligga där en liten stund, gumman? Och bara viska? Lillasyster somnar strax och då går vi in i ditt rum igen, okej?
Till min lättnad gör äldsta dottern precis som jag säger. Hon kurar ihop sig tätt bakom min rygg.
Edith tycker om att somna med näsan mot min kind. Jag ligger med ansiktet nära, nära och sniffar på min bebis. Mot ryggen känner jag Alvas varma kropp och andetag som snart blir tyngre. Hon har somnat! Där ligger jag inklämd som en sill mellan mina sovande, ljuvliga barn och känner den där nåden igen. Tack för att jag får uppleva detta fina.
Jag köper nya gummistövlar till Alva. Hon blir förtjust och går omkring med dem inomhus hela eftermiddagen. Följande ljuvliga konversation utspelar sig mellan mannen och dottern:
– Har du fått nya stövlar?
– Ja!
– Vilka fina, säger mannen.
– Det är en skitstövel. Jag måste ha de här skitstövlarna!
Mannen och jag kreverar i en välbehövlig skrattattack.
Mammapappabarn 